Hufvudstadsbladet: Onoterade bolag lockar – se upp för de här riskerna

Över 800 000 finländare äger aktier i börsbolag.   BILD: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA

Över 800 000 finländare äger aktier i börsbolag.

BILD: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA

 

PATRIK HARALD 19.8.2019

Nya digitala marknadsplatser gör det lätt för privatpersoner att investera i unga tillväxtbolag utanför börsen. Men experter påminner om riskerna.

Av tradition har börsen varit den handelsplats där privatpersoner kunnat bli delägare i noterade bolag genom att köpa deras aktier – och sälja dem vidare när man så önskat. Över 800 000 finländare äger aktier i börsbolag.

Ny lagstiftning och nya digitala plattformar har gjort det enkelt att ordna och delta i aktieemissioner också för nystartade, icke-börsnoterade tillväxtbolag. Enligt en rapport från Repo Media, som bland annat analyserar icke-noterade bolag, har 213 sådana emissioner genomförts under åren 2012–2018 via olika plattformar för så kallad gräsrotsfinansiering.


När räntan på bankinsättningar är noll ökar placerarnas intresse för nya alternativ. I en enkät som gräsrotsfinansieringsföretaget Springvest låtit göra bland aktiesparare, uppger 77 procent av de svarande att de antingen har placerat pengar i onoterade tillväxtbolag eller är intresserade av att göra det (bland personer under 50 år är siffran hela 89 procent). I en motsvarande enkät året innan var siffran 55 procent.

Enligt Päivi Malinen, vd på Springvest, är det ökade intresset en summa av flera faktorer.


– Placeringsformen har fått ökad synlighet när bland annat pensionsbolagen rapporterat att de fått störst avkastning från onoterade bolag. Dessutom har den finländska lagstiftningen varit en föregångare på området.

BILD: MAIJA HURME

BILD: MAIJA HURME

 

Stor potential – och risk

Om allt går bra kan ett ungt tillväxtföretag på sikt växa kanske tiofalt eller mer. En placerare som varit med från början har då chans att få rejäl avkastning på de satsade pengarna. Det är sådana utsikter som lockar. Att ett gammalt börsbolag skulle tiodubbla sina affärer är däremot mindre sannolikt.


Sett ur företagens synvinkel är den nya placeringsformen en utmärkt källa till finansiering när bankerna är restriktiva med sin långivning.


– Unga företag äger sällan fastigheter eller annan egendom, utan allt kapital finns mellan öronen. Det fungerar inte som säkerhet hos bankerna, men kan locka investerare, säger Elias Repo på Repo Media.


Ett syfte med en placering i ett onoterat tillväxtbolag kan givetvis vara ett genuint intresse för bolagets verksamhet, snarare än jakt på avkastning.

Trots att onoterade tillväxtbolag kan te sig lockande finns flera avigsidor, bland annat de här tre:

• Investeringarna är riskfyllda. Företagen är unga och oprövade kort, och trots att de ser lovande ut kan mycket gå snett. En vanlig bedömning är att bara ett av tio uppstartsföretag blir framgångsrikt (vissa anser att till och med den siffran är tagen i överkant). Repo Media har i sin rapport studerat de 23 företag som åren 2012 och 2013 skaffade finansiering via olika plattformar för gräsrotsfinansiering. Av dem går bara fyra med vinst i dag, och bara ett av dessa har delat ut vinst till aktieägarna. Av de 23 bolagen har ett gått i konkurs medan två inte har någon verksamhet. Resten går med förlust.

• Det finns ingen andrahandsmarknad för den här typen av aktier. På börsen är det i princip bara att trycka på säljknappen när man vill byta sina aktier mot pengar. Men att bli av med onoterade aktier är mycket svårt. Aktierna är illikvida.

– Beslutar man sig för att investera så får man vara beredd på att leva med bolaget väldigt länge, säger Elias Repo.

• Värderingsnivåerna är höga. Investerarna är alltså redo att betala ett alltför högt pris för onoterade bolag i relation till den stora osäkerheten och bristen på insyn. Den här bedömningen gör Vesa Puttonen, professor i finansiell ekonomi vid Aalto-universitetet.

– I princip är det bra för placerarna ju fler placeringsalternativ som finns. Men det gäller att hålla huvudet kallt. När tillväxtpotentialen i onoterade tillväxtbolag är stor så är det lätt att se allt i ett rosa skimmer och blunda för riskerna.

Puttonen påpekar att ett börsbolag förbundit sig att informera alla aktieägare jämbördigt om bolagets utveckling, både goda och dåliga nyheter. Ett onoterat bolag har inte samma skyldighet och då är risken att informationen får en allför positiv slagsida, vilket enligt Puttonen kan skapa en sorts berusning hos investerarna och få dem att betala mer för onoterade bolag än för noterade. Trots att det borde vara tvärtom.

– Onoterade bolag borde vara lägre värderade eftersom placerarna har rätt kräva en likviditetspremie (för att det är så svårt att sälja aktierna). Det här glöms lätt bort i någon sorts fartblindhet.

Tycker du att det just nu råder någon sorts berusning bland placerarna när det gäller onoterade bolag?

– I dagens nollräntemiljö är många placerares huvudvärk var de ska få avkastning. Då är i princip alla alternativ lockande. Jag har inga forskningsmässiga belägg, men visst, man kan se vissa drag av berusning. Fast det gäller också noterade bolag.

Enligt Puttonen är allt gott och väl så länge placerarna vet vad de vill ha och vad de placerar i.

– Men man glömmer lätt att den första placeringen bara är en inträdesbiljett till företagets affärsverksamhet. Det är vanligt att företaget i något skede ber ägarna om mer pengar för att överleva, kanske i flera omgångar, innan det visar sig om företaget blir en framgång eller en flopp.

Puttonen säger att han för egen del inte på väldigt länge har placerat i onoterade tillväxtbolag.

– Värderingarna är helt enkelt för höga. På börsen är värderingarna mera lockande, där är aktierna likvida och bolagen transparenta. Om inget verkligt speciellt kommer emot så ser jag ingen orsak att placera i onoterade bolag.

Päivi Malinen på Springvest, är medveten om riskerna och betonar vikten av riskspridning.

– Det är sant att riskerna är större i onoterade tillväxtbolag än i börsbolag med sin regelbundna rapportering. Det här försöker vi lyfta fram för placerarna. Vår rekommendation är att inte sätta mer än 20 procent av ens placeringsförmögenhet i tillväxtbolag. Det här är en placeringsform som kan ge mycket god avkastning om man går med i bolaget i ett tidigt skede, men det är bra att vara medveten om riskerna.

Enligt Malinen gäller det också att bereda sig på en lång placeringshorisont, onoterade tillväxtbolag är inget för den som jagar snabbvinster. Men det gäller å andra sidan också placeringar på börsen.

Malinen säger att Springvest noggrant analyserar bolagen och ordnar inte emissioner för riktigt unga företag. Inriktningen på företagen har ofta varit inom till exempel hälso- och miljöteknologi.

– Vi ordnar emissioner enbart för bolag vi själva tror på. Vi deltar också själva i emissionerna och sitter på så sätt i samma båt som placerarna.

I sin årliga tillväxtbolagsrapport skriver Springvest att man sedan starten 2012 ordnat 49 finansieringsrundor till 38 företag. Fjolårets mest framgångsrika företag är Karsa, vars omsättning växte med över 2 000 procent – givetvis från en låg nivå. Karsa, som är en spinoff från Helsingfors universitet, utvecklar en "elektronisk näsa" som kan upptäcka farliga ämnen till exempel i flygplatsernas säkerhetskontroller.

BILD: MAIJA HURME

BILD: MAIJA HURME

Mogna bolag

Alla onoterade bolag är dock inte unga tillväxtbolag. Privanet har i 20 år varit handelsplats för onoterade aktier i mera mogna bolag, där typiska aktier varit de gamla regionala telefonbolagen. I dag handlas till exempel icke-noterade bolag som St1, Laitilan Wirvoitusjuoma, Nokian Panimo, Rederiaktiebolaget Eckerö och Ruohonjuuri på handelsplatsens huvudlista.

– De senaste åren har mellan 60 och 70 bolags aktier handlats hos oss, största delen dock ganska sällan. Men i cirka 20 av bolagen görs affärer mer eller mindre dagligen. Volymerna kan i vissa fall vara större än i de minsta börsbolagen, säger Karri Salmi, vd på Privanet.


Även om också Privanet också har en lista för tillväxtbolag (Privanet Around) är det handeln med mogna bolags aktier som står i centrum. För dem erbjuder Privanet en andrahandsmarknad och fungerar på så sätt mer eller mindre som en nätmäklare för börsaktier. På grund av den lägre handelsaktiviteten kan säljtiderna dock vara långa. Vid handel med icke-noterade aktier betalas skatt på överlåtelsevinsten, men å andra sidan är skatten på vinstutdelningen lägre än på börsaktier.

Privanet är ensamt i sitt slag i Finland. Ett par försök har gjorts att starta liknande tjänster, men de har inte nått ända fram. Privanet har för sin del brottats med ekonomiska problem.

Enligt Salmi är antalet kunder färre än 20 000 vilket han tycker är lite i relation till det totala antalet aktiesparare i landet.

– Antalet kunde gott och väl vara uppemot 100 000, säger han.


https://www.hbl.fi/artikel/onoterade-bolag-lockar-se-upp-for-de-har-riskerna/